Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av De Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det.

Rapporten handlar om jämförelsen kring hur en terrängmodell görs i AutoCAD programmen NovaPoint 18 och Civil 3D 2014. Jämförelsen bygger på att det visas två exempel på hur en projektör går tillväga när denna skapar en terrängmodell, i båda programmen. Med hjälp av bilder ska den som läser ha möjlighet att förstå tillvägagångssätten.Efter en genomgång av de båda exemplen diskuteras metoderna i en diskussions del där för- och nackdelar framkommer. Till sist visas ett resultat under rubriken ?Resultat? där personliga åsikter kommer fram.Hade kontinuerlig kontakt med WSP Skellefteå som hjälpte till att svara på frågor angående CAD.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benämns ofta i massmedia såväl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? på grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut gränsen mellan den privata och offentliga sfären samt att ge tittarna en bild av att det är okej att håna och förnedra andra människor.Genom att låta två fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frågor som berör ämnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frågeställningar som studien också syftar till att besvara är följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det går att urskilja några samhällsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framträdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig utav två ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare..

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida gymnasieelevers studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig åt beroende på vilket program de läser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkäten, använts. Denna består av två delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna är viktigt för att nå bra resultat med studierna, och den andra om hur de går tillväga när de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi även använt oss av en kompletterande metod, nämligen de observationer som gjordes vid tillfällena då enkäterna ifylldes. 65 elever ifrån fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

Detta examensarbete ingår i kursen Y0009B vid Luleå Tekniska Universitet, där jag gjort en rapport med en övergripande jämförelse kring vägmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag är de två vanligaste vägprojekteringsprogrammen i branschen. Jämförelsen har skett utifrån den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid då jag kommit i kontakt med de båda programmen. Genom att övergripande förklara hur vägmodellering går till och visualisera med hjälp av bilder, är tanken att detta ska bidra till att skapa förståelse för den som läser rapporten. Jämförelsen baserades på programmens respektive funktioner och hjälpmedel, som sedan ställdes mot varandra och där jag senare upptäckte att programmen visade sig ha många likheter men även en del olikheter. Utifrån jämförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.